Du va fortfarnade stum. Det här va allt du nånsin drömt om (senaste månaderna iaf). Du kunde inte fatta nånting. "we're sorry for that anyway, do want a smoothie or something?" frågade Liam. Du bara nickade. "I should go now" sa Marcus. Du och killarna gick till baren och dem beställde en smoothie åt dig, jordgubbssmak. "was that guy your boyfriend?" frågade Zayn. " No no no, he's my twin" sa du och började skratta. "It was fun seeing you two fangirling together anyway" sa Niall. "He was just joking with me, and I did'nt fangirling fully" sa du då. "Well, we've always wanted to know how a girl fangirling. Could you show us?" frågade Harry.  "Are you shoure you want that? I'm gonna scream quite loud if I scream as I feel right now" sa du då. "Okay, what about if we try to imitate you?" frågade Louis då och den utmaningen kunde du inte neka. Du reste dig sansat upp gick några meter bort och började sen hoppa och skrika: "Oh My GOD! I'm hanging out with ONE DIRECTION!!!!!!! omg!  omg!  omg!  omg!  omg!  omg!  omg! aaaaah!!!!" Sen sprang du fram till dem och bad: "Could I please get your autographs?" sen sa du helt lungt och sansat: "That is fangirling! Now it's your turn" sa du och gjorde en gest med handen som sa att du ville att någon av dem skulle gå upp. Dem såg ganska chockade ut men sen reste sig Louis upp och fangirlade på ett ganska konstigt sätt och försökte härma dig. När han va klar klappade killarna händerna och du undrade om dem försökte reta dig. "I did not look like that! I mean, I'm a professional directioner!". Dem skratta lite lätt åt dig. "which country are you from?" frågade Niall dig efter att ni hade pratat om allt mellan himmel och jord. "I'm from Sweden, but I don't have to ask which country you guys come from, I know almost everything about you!" sa du då. "Like what?" frågade dem då. "I'll take some easy facts about you to start with" Du pekade på Harry och sa "Harold" sen gick du vidare till Liam "Disneylover" du gick sen vidare till Zayn och sa "pakistani"  "irish" sa du när du sen pekade på Niall. När du väl kom till Louis då fick du säga det du hade längtat till sen du först fick höra om dem. "Booo Beeeaaar!"  dem skrattade åt hur du drog ut det. "But hey, I just thought of something... Why did you call me Will when we first met you?" frågade Harry helt plötsligt. "Because you look like Will" svarade du som om det vore självklart. "Okay, I don't know who that is" sa han då. "don't surprise me, he's a guy from my class that looks just like you! Just a little bit shorter an younger" svarade du då. "But hey, why did you say 'boo bear' like that?" frågade Louis helt plötsligt och du svarade skrattandes: " 'cause it's funny!". Ni satt och pratade en stund och du kunde fortfarande inte fatta nånting av det som hände.

//CupCakeKatti! sry att det har tagit ett tag, men jag har varit upptagen med skolan och sånt! 

Heej! Jag tänkte börja en ny sorts novell nu (jag slutar inte med den andra). Det är en Imagine så jag skriver i "du-perspektiv" Jag tänkte börja nu. 

Imagine: Du är i skolan, sista lektionen. Efter skolan skulle du få ledigt och åka till Cypern med din familj. Du skulle bara hem och packa, sen skulle du till flygplatsen. När klockan ringde efter vad som hade känts som en evighet, gick du ut ur klassrummet, gick till ditt skåp plockade snabbt ihop dina saker, sa hejdå till dina vänner och sprang sen till bussen. Du hade hörlurar i öronen med One Direction musik. Du kände hur du sprang in i någon. Du kollade upp för att se vem det va efter att du hade hjälp honom med böckerna som han hade hållt i händerna men tappat när ni sprang in i varandra. Det va en kille du verkligen tyckte om, han såg nästan precis ut som Harry i One Direction (förutom att han va några år yngre). Han hade samma frisyr, samma klädstil och han kunde stå precis som Harry brukade göra i sina photoshops. Du hade varit kär i honom ett tag förra året, men det hade snabbt gått över när du börjat lyssna på One Direction, det va bara nån vecka sen du märkte att han va jättelik Harry, sen dess hade du och några andra directioners i klassen börjat kalla honom "wannabe Harry" på skoj. När en av hans kompisar hade hört dig säga det första gången hade han trott att du gillade Will (som han egentligen hette för hans föräldrar kommer från England) Du hade svarat helt nonchalant "Jag gillar inte Will, jag tycker bara att han liknar någon jag gillar". Men nu hade du sprungit in i honom och du kände hur du blev helt röd om kinderna. Du pausade musiken och bad jättemycket om ursäkt eftersom du visste att du va jätteklumpig. "Det är okej" sa han bara då, du tänkte på att om han bara hade sagt det på engleska hade han låtit precis som Harry Styles. Du råkade tänka högt och sa "om du hade sagt det där på engelska hade du låtit nästan precis som Harry Styles". "It's okay" sa han då. Du log mot honom och gick vidare. När du hade kommit några meter ropade han ditt namn, du vände dig om och han fortsatte "Ha det bra i Cypern". Du log mot honom igen och sa "Tack". Du satte på musiken igen och fortsatte springa. Du hann precis när bussen kom. Väl hemma igen började du packa, du tog med alla dina bikinis (särskilt one direction-bikinisarna), sommarkläder och sandaler/ballerinaskor. det va två timmar kvar, sen skulle du sitta på planet till Cypern, varma tropiska Cypern. Där du dessutom skulle få uppleva en av dina drömmar; att få stå på en stor scen och sjunga inför massa människor. Du skulle ha med dig dina One Direction-T-shirts också. 

När du va på planet hade du ganska tråkigt i början, det ända roliga va att lyfta. Du satte på One Direction på din Mp3. Du somnade utan att vara medveten om det, när du vaknade va det för att din tvillingbror hade väckt dig. Du och din tvillingbror (som hette Marcus) va som bästa vänner, ni kunde berätta allt för varandra och ni hade undrat många gånger om det skulle va så, att ni nästan aldrig bråkade, brukar inte dem flesta syskon göra det? Men nu va ni snart framme iaf, ni flög över Turkiet nu. Du kände hur det började spänna i magen, tänk att du snart skulle vara i kokheta Cypern! Planet skulle landa om ca en halvtimme.  

Ni skulle bara checka in och sen skulle ni till ert "hus" som man fick när man va där. Du slängde snabbt upp mina saker i ditt rum, bytte om och gick ner till havet för att sola och bada. Det va varmt där, men havet va svalkande. Du gick upp och sköljde av dig sen gick du till din solstol för att sola. Du måste ha somnat för helt plötsligt va det någon/några som råkade droppa vatten på dig. Du reste mig upp så att jag satt, Marcus som också hade somnat hade också rest sig. Du kunde inte se jättebra i ljuset eftersom du pecis hade sovit. Det ända du såg va fem killar ungefär bredvid din solstol. "Hey" sa du och dem reagerade. Dem kom lite närmare, du såg fortfarande suddigt. " oh, sorry" höre du en röst som verkade bekant. "Will?" frågade du och fattade inte riktigt vad han skulle göra där. "eh?" hörde du samma röst säga och han och hans kompisar kom lite närmare. Din blick va lite fastare nu och såg du helt plötsligt vilka det va. Du började stamma, "y, y, yo, you, you're" du återfick medvetandet och sa "wait just a second, Marcus? Could you come with me?" Vi gick kanske 20-30 meter bort och jag började fangirla. " Omg, Omg, Omg, Omg, Omg, Omg, Omg, Omg! Marcus, det där är One Direction!" nästan skrek du. "oh, är det meningen att jag ska fangirla med dig nu? Men allvarligt, dem är inte alls så snygga som du har beskrivit dem!" du slog honom lätt på armen och sen började han fangirla på låtsas, du kollade på killarna och såg att dem va jätteförvirrade. Ni gick tillbaka och du bad om ursäkt. "I'm sorry! it's just, I'm a huge fan!" sa du och hade sen munnen och ögonen vidöppna .

"yeah, we got that, and Loui promise he won't shaking of the water on you more" sa Harry. "Heeey! It wasn't me! It was you!" sa Louis. Du kunde inte säga något mer, du va helt stum.

Hänt innan:

- Hey! what are you talking about? we can't understand swedish you know! sa Liam.

- Sorry, it's just, we searched for a school in London, and came in and we might could move here but there's just two small problems. sa jag.

- What?  frågade Harry.

- Problem number one: Our parents will never let us! Problem number two: We have nowhere to live! sa Ida.

- You could live here! You sort of already does that anyway! sa Louis.

- Yeah, but our parents! sa Ida då.

- I think I could fix that, I'm good at things like that, sa jag då.

                                                 Idas perspektiv:

- Are you, I did'nt know that! sa Zayn.

- come on! How did you think we got here in the first place? frågade Katarina.

- By asking? sa Niall.

- No, that never works on our parents! So, Katarina did as she always does when she could die to get something! sa jag

- what did she do? frågade Harry. 

- You'll see, sa Katarina och tog upp telefonen, ringde sina föräldrar och började prata:

- Mamma? kan jag och Ida få flytta hit? Vi har redan tänkt på allt, vi får bo hos några kompisar till oss och vi har kommit in på en riktigt bra skola! Snäääääällaaaaaa?! 

- Why are she singing? frågade Harry.

- She don't, she's begging. And she is good at get it to sound like she have really good arguments!  sa jag då. Hon la på och log som ett freak.  

- I'm alowed, now it's your time! And remember if they're about to say no just say: Katarina fick! sa hon. Jag tog telefonen och slog in numret. 

- Hej mamma! får jag flytta till England? vi har tänkt på allt! Vi får bo hos några kompisar som vi har träffat och vi har kommit in på en riktigt bra skola!

- Men gumman, jag vet inte riktigt... hörde jag att mamma sa.

- Katarina fick! sa jag då. 

- oh, Okej då, men vi kommer över och lämnar era saker! sa hon.

- TACK MAMMA! sa jag och la på.

                                                Katarinas perspektiv:

- AAAHH! skrek vi och hoppade runt.

Killarna stirrade oförstående på oss, sen på varandra, sen kollade dem på oss igen. 

- We're allowed! sa vi i kör när vi såg dem.

- YEY! sa alla i kör i munnen på varandra då. 

- Let's go to Nando's to celebrate! sa Niall.

Vi gick till Nando's och jag kunde fortfarande inte riktigt fatta att vi skulle flytta till London och bo tillsammans med 

bandet som jag hade avgudat för bara en månad sen, det va ljudet av alla mina drömmar som slog in! 

Medan vi åt så skålade vi för att vi skulle flytta in. Jag satt emellan Ida och Louis. Louis hade armen om mig och Ida såg ut att vara mitt uppe i ett viktigt samtal med Liam, jag kunde slå vad om att det handlade om disney. 

Jag och Louis pratade med dem andra i bandet om allt mellan himmel och jord, det kändes så naturligt att vara med dem! Det va svårt att förklara, men dem kändes som bröder för mig. Jag hade aldrig haft några syskon, jag va enda barnet, men jag hade en hund. 

När vi kom hem till dem skulle vi göra i ordning så att vi kunde sova över hos Louis och Harry. Jag skulle sova i Louis' säng. Ida, Liam, Niall och Zayn skulle sova nere i soffan eller på madrass.

                                                        Nästa morgon: Louis perspektiv.

Jag vaknade klockan halv sju av att något hade ramlat ner på golvet, när jag såg mig omkring såg jag Katarina på golvet. Hon höll sig på huvudet som att hon hade ont där. 

- What happend? frågade jag.

- I fell from the bed, svarade hon.

- But, now, when we both are awake, what do you say about revange? sa jag.

- I would love that! I already have an idea! sa hon med ett lite läskigt leende på läpparna.

-What? frågade jag.

- Let's put on some music, and sing to it the highest and false we can! sa hon.

Vi gick ner tog fram musikspelaren och högtalarna och sen satte vi på hennes "up all night" cd. 

Vi började göra frukost och sjöng så högt och falskt vi kunde. Efter ungefär fem minuter kom alla in i köket.

-What are you doing?! frågade alla.

-Breakfast, svarade Katarina oskyldigt. 

- Not that! Why are you singing like you were being killed? frågade Harry.

- Revange, sa jag. 

- You want breakfast? frågade hon.

                                                                 Harrys perspektiv:

Jag vaknade av ett oljud som slog allt annat, när jag kom ner såg jag att Louis och Katarina stod och sjöng.

De andra kom också och vi började fråga dem vad dem gjorde och dem spelade som ingenting, till slut sa de att de hämnades för att vi hade sprutat grädde på dem igår så jag gick till kylen hämtade grädden och började spreja på dem eftersom jag hatar att vakna tidigt. Hon försökte gömma sig bakom Louis men det funka inte riktigt. HAn drog fram henne och använde henne som sköld och så fortsatte det så tills hennes mobil ringde. Hon torkade handen och sa:

- Katarina speaking.

sen hörde man bara att hon vart jätteglad, jag förstod inget annat.

                                                                         Katarinas perspektiv:

Min mobil ringde precis när Harrysn sperejade på mig och Louis med sprejgrädde. Jag blev som tur va räddad av att min mobil ringde. Jag torkade av mig lite på Louis och svarade sen.

- Katarina speaking.

- Katarina! Det är Lolly!!

- LOLLY! Jag är så glad att du ringde! Du räddade mig från grädde! sa jag. Lolly va en av mina andra vänner, en riktigt bra vän, hennes riktiga namn va Lilly, men hon är så rolig att vi kallar henne Lolly istället. Jag Ida och hon är riktigt tighta. Jag såg hur Ida reagerade och började hoppa.

- grädde? Jag trodde du älskade grädde? sa hon lite förvånat.

- Inte när den är i mitt ansikte, sa jag då.

- Jaja, jag hörde att du och Ida skulle flytta till England, så jag bara undrade om jag fick komma över och hälsa på??

- JA! Det finns några du verkligen måste träffa här! nästan skrek jag i luren.

- Har du fallit för ännu en kille?? frågade hon i luren.

- Va ska det mena? frågade jag tillbaka. 

- Det ska mena, att varje gång du åker nånstans så får du syn på en kille som sen ser dig, och du är så söt så han kan inte motstå dig! sa hon som om det va självklart i luren. Jag såg hur Ida hade hört det och börjat gapskratta.

- Det här är inte vilken kille som helst! Han är speciell! Som min andra hälft! Förutom du och Ida såklart! sa jag då.

- Ser fram emot att träffa honom, jag kommer om några dagar! sa hon glatt.

- Okej! sa jag ännu gladare.

- What was that about? frågade Liam som hade blivit lite skräckslagen av Ida.

- Our best friend Lolly are comming! sa jag.

- Okeey, but why is that little freak jumping around and laughing? frågade Zayn. 

- Heey! I have feelings you know! sa hon när hon hade slutat gapskratta och slog till honom på axeln.

- She said something funny, sa jag innan Ida hann svara. 

- hm, it'll be fun meeting her, sa Harry.

- Could we see some pictures of her? frågade Louis.

- NO! sa jag och Ida i kör och båda tänkte samma sak, dem va för pinsamma. 

- Why not? You're like our sisters, you can't hide anything from us! sa Niall med fånig röst. Jag och Ida skyndade till dörren så att dem inte skulle komma hem till oss. Dem sprang efter oss men vi höll fast dörren, jag hade såklart en reservplan och hade tagit alla deras bilnycklar, dem va i min ficka. Men nu behövde vi hålla fast dörren så att dem inte kunde komma ut.

- Come on! You know we can take you away easy as two feathers! sa Louis.

Liam hade redan kommit fram och tagit tag i Ida och dragit bort henne. Jag höll kvar hur hårt Louis än drog.

Han drog mig så att jag nästan hängde i luften. Till slut bad han om hjälp från dem andra killarna och dem kom fram och drog i mig. Jag kände nästan hur jag tänjdes ut. Mitt i allt frågade Ida mig på svenska:

-Har du nycklarna?

- Såklart jag har! Jag är ingen amatör! sa jag till henne. 

Till slut fick dem loss mig, jag låtsades vara jättesur. Men jag och Ida sprang ut när dem letade efter nycklarna som plötsligt hade försvunnit. Vi gjorde det så tyst som möjligt innan vi hade kommit ut så att dem inte skulle märka nåt. Sen sprang vi.

- Du har nycklarna va? frågade Ida.

- Såklart! sa jag och klappade på fickan där dem va så att hon skulle höra. 

                                                  Liams perspektiv:

- hey guys!? where's the girls? frågade jag efter att vi hade letat efter nycklarna i ungefär 10 minuter.

- Oh no! They must have took the keys before we came and then ran away with them when we were'nt looking! sa Louis uppgivet.

Vi satte snabbt på oss skorna och började springa mot deras mot deras hus, dem hade redan kommit dit när vi kom. Dem hade låst dörrarna. 

-So what should we do now? frågade Zayn.

- knock on, I think, sa Harry.

Vi knackade på och hörde hur dem sprang omkring och sen sa:

- Just a minute!

När dem öppnade fattade vi att dem nästan hade vält upp- och ner på huset. 

-Can we start to seek forour keys now? frågade jag.

- Okay, svarade Katarina. 

Vi började leta och när Niall blev hungrig gick vi till kylen och där va nycklarna.

-we found them! skrek vi i huset och när vi kom till vardagsrummet hörde vi hur Katarina mumlade något till Ida.

- I said we should'nt hide them there! 

- No, you should'nt had, sa jag.

- You wanna play card? frågade Katarina.

- sure, sa vi.

Efter att ha kört några rundor kom jag att tänka på en sak.

- Why did you hide them there anyway? frågade jag och Katarina och Ida kollade på varandra.

- We did'nt have any better place, Ida first said that we could hide them with our underwears! But it would be REALLY embarrising for all of us if you found them there! sa Katarina.

- Yeah, it would, sa Louis. Sen såg jag att Katarina och Ida utbytte blickar. 

Jag kom plötsligt på något, vi hade egentligen kommit dit för att hitta ett fotoalbum! 

- You did'nt! nästan ropade jag.

- Did what? frågade Ida.

- Hide the photoalbums there?! svarade jag och dem andra killarna kollade på varandra och sen på tjejerna som nästan såg ut att bli intryckta mot en vägg. 

- No we did'nt! sa dem, men man kunde ana en glimt av osäkerhet i deras ögon. 

-Yes you did! Go get them! sa Louis då.

- Okay, I'll go get them! sa hon för hon hade fattat att vi skulle börja kittla henne annars. 

Hon sprang mot sitt rum men när hon inte kom tillbaka på typ tio minuter frågade jag Ida:

- Where is she? 

- Is'nt that quite obvius? svarade hon då och när vi såg oförstående på henne fortsatte hon.

- She's Katarina! She always  have a backup plan! She locked her self up on her room! Nu började vi förstå.

// CupCakeKatti! förlåt för att det vart så tråkigt! jag ska göra mer snart!

Hänt innan:

- Wich one do you want? frågade han.

- That one, sa jag och pekade på en stor nalle.

- How can I win that? frågade han den som stod i båset.

- Throw this balls and try to take down all cans, svarade hon i båset och tog fram tre bollar.

- I can do that, sa han och kastade bollarna, på andra kastet hade han fått ner alla.

Tjejen i båset tog ner björnen, gav den till honom och han gav den till mig och jag kramade honom.

- Thank you! But I think we have to go to the car now, I can't carrie all of this! sa jag.

- I'll help you carrie it to the car, sa han och tog chokladen.

                                                    Idas perspektiv:

Vi hade grisat ner nästan hela huset med chips, pocorn och kuddar. Nu satt vi i soffan och kollade på Mamma Mia och sjöng med i sångerna. 

- Do you know what Louis and Katarina are doing? frågade jag.

- Yes, sa alla. 

- Tell me! Tell Tell me! me! Tell me! Tell me! Tell me! sa jag medan jag hoppade på dem.

- Their on a funfair! sa Harry.

- Can you let go of us now? frågade Liam.

- Oooh! Katarina love funfairs! sa jag och gick av dem.

Jag hann inte komma längre innan Niall och Liam hade hoppat på mig och börjat kittla mig. 

- Time for revange! skrek Liam.

- Stop it! Skrek jag tillbaka och började slå honom med en kudde.

-Okey! Okey! sa dem, ställde sig upp och höll upp händerna. 

Jag ställde mig upp och borstade av mig. 

- Twitter next! sa Zayn som hade uppe sin mobil och tydligen hade filmat allting. 

                                                             Louis perspektiv:

Vi hade åkt från tivolit och nu helt plötsligt tvärstannade trafiken, det va nära att vi hade krockat med den framför.

Vi försökte se vad som hade hänt, vi såg poliser och ambulanser lite längre bort. 

- I think it was a car accident, sa jag. 

- Yeah, svarade hon.

                                                           Katarinas perspektiv:

Det hade varit en bilolycka lite framför oss, det första jag kunde tänka på efter att polisen kom fram till oss och sa att vi kunde åka förbi och vidare. När vi åkte förbi bilen och polisen/ambulanserna va att om vi hade åkt lite tidigare bara hade det kanske varit vi som låg i ambulanserna och va på väg till sjukhus just nu. 

- What are you thinking about? frågade Louis.

- Nothing, svarade jag snabbt. 

- Okey, svarade han misstänksamt.

- Let's put the radio on, sa jag för att byta samtalsämne.

- Okay, sa han.

Det gick inget bra så jag tog upp min "Up all Night" cd med One direction. Jag går ingenstans utan den.

- What about listen to this instead? frågade jag honom.

- Haha, did you have that all the time? In your purse? frågade han.

- Yes, I never leave home without it! sa jag leende till honom.

Vi satte på den och lyssnade och sjöng med till låtarna. 

Vi åkte till hans och Harrys hus, satte på en film och myste.

Jag somnade i hans knä och sov nog ganska länge. För när jag vaknade låg jag i hans säng och han låg bredvid mig.

- I can't fall asleep, sa han till mig när han märkte att jag va vaken.

- Me neither, sa jag, but I've got a trick for situations like this! jag fick ett litet smile på läpparna.

- what? frågade han.

- we're putting our shoes on! sa jag.

Han stirrade frågande på mig.

- we can only do it outside! sa jag då.

- Okey, I'll come with you, sa han och jag som redan hade tagit på mig skorna sprang ut som ett litet barn på julafton. Jag hörde hur han kom ut kort efter mig och sprang ikapp mig. 

- Where are we going? frågade han mig medan vi sprang.

- Nowhere! we're gonna run around the house until we get tired! sa jag till honom.

Jag hörde hur han skrattade. Vi sprang runt huset ganska många gånger innan vi va trötta. 

Vi stannade och han sa:

- Good trick, but I have something better! sa han och innan jag han svara så hade han dragit mig intill sig och kysst mig. Jag kysste tillbaka. 

- How would that get us to be tired? sa jag efteråt med ett leende på läpparna.

- I did'nt say that! I just said that I had something better! sa han. 

- Let's go inside, sa jag som hade börjat frysa eftersom jag bara hade linne och shorts på mig. 

Vi gick in och jag somnade direkt när jag la mig i hans säng.

                                                  Louis perspektiv:

Jag vaknade av att jag hörde snyftningar, jag kollade på Katarina och såg att dem kom från henne, det såg ut som att hon va vaken så jag la en arm om henne. Hon kollade på mig och jag såg att hon grät.

- What happend? frågade jag.

- I had a nightmare, sa hon.

Jag kramade henne hårt.

- About what? frågade jag.

- About today, the car accident. I dreamed that it was us in that car. That we got in to the hospital. I survived, you did'nt, sa hon och jag märkte att tårarna började forsa ner för hennes kinder. Jag kollade på henne.

- That's never gonna happen, I'll never leave you, I promise! sa jag och hon kollade på mig, kramde om mig och somnade. Jag tog ett kort på oss tillammans och la ut det på twitter tillsammans med texten: My sweetheart has fall asleep on me! <3 is'nt she cute? 

Jag somnade också efter ett tag och vi vaknade inte förrän vi märkte att vi va aldelles kladdiga i ansiktet.

- Who did this? frågade jag. 

- I don't know! But I'm soo gonna kill that person! sa hon.

                                                    Harrys perspektiv:

Vi hade somnat i Idas och Katarinas soffa och jag vaknade plötsligt när det pep till i mobilen. Någon hade gjort ett twitterinlägg. Jag kollade och såg att Louis hade lagt upp en bild på när Katarina sov mot hans bröst. Jag fick en idé, väckte dem andra och berättade om den.

Vi åkte hem till mig och Louis där Louis och Katarina antagligen sov nu. Vi tog med lite sprejgrädde och tog den som fanns hos oss också. Vi gjorde skägg, mustacher och kletade in dem en massa innan vi tog bilder och la upp dem på twitter med texten: Revange is here for all thoose times they've done this to us! Vi sprang ut i köket och började gapskratta. Sen hörde vi hur någon eller några skrek:

- HARRY!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Sen kom dem rusandes ut till oss med kuddar i händerna. 

- You should know Harry, that if anyone even touch my face with cream, I get really MAD! sa Katarina.

De började slå oss med kuddarna och torkade av sina ansikten med händerna och satte dem i våra ansikten. Det slutade med att alla fick tvätta av sig. 

                                                            Louis perspektiv:

Jag och Katarina stod och tog bort grädde från varandras ansikten och man kan inte säga att vi hade tråkigt. Hon skojade hela tiden om hur lång tid det skulle ta. Jag torkade bort lite från hennes kind.

- You have a little bit on your lips, sa jag.

Hon tog sitt finger där och sa sen:

- No I hav.. hon hann inte längre än så innan jag hade lutat mig fram och kysst henne. Hon kysste tillbaka. 

Vi märkte aldelles för sent att dem andra också va där. Och tog bilder av oss tillsammans. 

- Aaaw! you two are so cute together! sa dem.

- Thank you! it's just pity that me and Ida have to go home next week, sa Katarina då.

- No! You have to stay longer! sa jag då.

- We would love to, but we've only hired the house and the next plane that comes after the school start! sa Ida 

                                          Katarinas perspektiv:

- Men, Ida, vi sökte ju till skolan här. Vi kom ju in! Vi kan ju gå i skolan där! Vi kanske kan flytta hit! sa jag då. 

- Vi har ingenstans att bo, och våra föräldrar skulle aldrig tillåta det!sa hon då.

- Hey! what are you talking about? we can't understand swedish you know! sa Liam.

- Sorry, it's just, we searched for a school in London, and came in and we might could move here but there's just two small problems. sa jag.

- What?  frågade Harry.

- Problem number one: Our parents will never let us! Problem number two: We have nowhere to live! sa Ida.

- You could live here! You sort of already does that anyway! sa Louis.

- Yeah, but our parents! sa Ida då.

- I think I could fix that, I'm good at things like that, sa jag då.

                   

Hänt innan: 

-Wow, I've got like 200.000 new fallowers! This is wierd! But your fans is adorable! 

- Yeah! See yah tomorrow! bye! sa jag.

-Bye! sa hon.

Jag kunde inte fatta det, vi hade inte ens haft våran första dejt, och fansen trodde redan att vi va ett par! 

Men imorgon, så va vår första dejt, och jag hoppades att det skulle gå bra!

                                                     Katarinas perspektiv:

Åh! Jag har ju köpt den! Men vart la jag den? Jag sprang runt i huset och försökte hitta den, sen skulle jag också sminka mig och locka håret! Åh! Han är här om tjugo minuter och jag har bara underkläder på mig! Till slut så hittade jag klänningen och kunde gå och göra mig i ordning. När han kom skyndade jag mig till bilen och han klev ut och kramade mig innan han öppnade dörren. 

-Where are we going? frågade jag.

- just wait and see! svarade han då.

                                                         Harrys perspektiv:

Louis sprang genom huset och letade efter kläder att ha på sig, jag bara stod och kollade och skrattade åt hur han lämnade kläder efter sig överallt. Till slut bestämde han sig för att ta en blårandig tröja, en scarf och röda jeans.

-Are you nervous? frågade jag med ett retsamt leende på läpparna. 

-Yeah! And it's not funny! I'll remember this when you'll go out on a date with a girl you really like for the first time! svarade Louis. I think I'm done now! 

-Okey, go take her now tiger! sa Harry.

                                                     I bilen: Louis perspektiv.

När jag va utanför hennes hus såg jag hur hon kom ut, hon hade en fin vit och rosa klänning på sig. Hon va jättevacker! 

- Hi, where are we going? frågade hon när jag hade kramat henne och öppnat hennes dörr. 

- Wait and see! svarade jag bara. 

När vi hade kommit en bit satte vi på radion, lägligt nog spelades One thing just då och jag hör hur Katarina började sjunga med så jag började också  "Get out, get out, get out of my head! and fall into my arms instead!" sjöng vi, när den va slut kollade hon på mig.

-What? frågade jag.

-Nothing, it's just, this has been my biggest dream since I get to know about you! sa hon.

- Haha, you've got a great voice, anyway, sa jag och såg hur hon rodnade och sänkte huvudet så att hon såg på sina ben.

- No, I have'nt.. sa hon lågt.

- What are you talkig about? frågade jag övertalande.

- I can't sing! I sing like a cow! sa hon. 

- Then, that cow must sing very beutiful!  I can't belive you said that! sa jag.

- Do you really think I've got a good singing voice? frågade hon och tittade osäkert på mig. 

- No, I don't, I think you've got a wonderful singing voice! sa jag och ett litet leende föll på hennes läppar. 

-Oh look! we're here! sa jag.

- A funfair? sa jag leende.

- Yeah! let's go inside! sa jag och drog med mig henne.

- But I have'nt any money, sa hon sorgset.

- I have! sa jag, I can buy for you! 

- No, that's to much to ask for! sa hon.

- Oh, come on! I'll buy for you! End of story! sa jag då. 

Jag drog med mig henne och köpte biljetter. När vi va inne drog jag henne till den största berg- och dalbanan där. 

- I don't know... sa hon osäkert.

- Oh, I'll protect you if something happens! sa jag.

- ok then, sa hon.

 Efteråt va hon aldelles skakig i benen, jag fick bära henne till nästa åktur; spöktunneln. 

- Are you trying to kill me? frågade hon och såg skräckslagen ut.

- No, ofc not! Why would I, but if something happens, just hug me, ok? sa jag och kysste henne på kinden.

- I think more rumans are gonna spred now! sa hon och skrattade. Jag kollade runt omkring mig och såg att massa tjejer stod och kollade på oss eller filmade/tog foton. 

- I don't care! sa jag och släppte ner henne och vi sprang mot spöktunneln, hon gjorde det mer eller mindre motvilligt. 

                                               Idas perspektiv:

Jag hade tänkt ta det lugnt och göra lite makeover på mig själv ikväll när Katarina inte va hemma, men såklart vart det inte så. Killarna kom åtta på kvällen med chips, popcorn, kuddar, och massa, massa filmer.

- What are you doing? frågade Liam.

- I was planning to have a night for my self, but, I seriously doubt that I will get that! sa jag.

- There you have right! sa Niall och gick in.

- We wanted to cheer you up when you were alone, sa Harry.

- It was more like you chocked me! sa jag.

- Well, we wanna see the house! sa Zayn och dem gick in i huset.

När de hade fått se huset skulle vi se på film, jga föreslog en som jag och Katta hade tagit med.

- I know! Let's see "An Epic Movie", sa jag med fånig filmröst.

- What's that? frågade Harry.

- You've never seen Epic Movie? frågade jag.

- No, sa dem i kör.

- Then we have to watch that! It's the ultimate parody movie! sa jag.

- Okey, then, Epic Movie it will be, sa Liam.

När den va klar märkte vi det nästan knappt för vi satt och snacka om allt mellan jord och himmel.

- You wanna know what I and Katarina used to do in Sweden if we could'nt fall asleep?

- Yeah, every tips is good! sa Zayn och puttade lite menande på Harry.

- We used to run around the house in the middle of the night, until we were tired, sa jag.

- In the middle of the night? You're joking! sa Liam och kollade konstigt på mig.

- yeah, but around her house we could just run like four - three times, 'cause it's HUGE! svarade jag.

- In the middle of the night? frågade dem bara. Till slut gick jag ut i köket och poppade popcorn och när jag kom in igen började jag kasta på dem så att dem skulle sluta, för dem satt fortfarande och sa bara:

- In the middle of the night? Middle of the night!? Night! 

- Oh, come on! sa jag precis innan jag började kasta på dem.

                                                     Katarinas perspektiv:

- AH! skrek jag varje gång det kom upp ett nytt spöke bara nån meter från mitt ansikte.

- It's okey! nothing's gonna happen! sa Louis då och kramade mig.

- Okey, but Louis, I think it's gonna take a little longer to go to next ride, sa jag när vi hade kommit ut ur tunneln. Det va massa fans där och nästan alla vakter också.

- I think we should go home, sa han så att alla skulle höra honom. Han blinkade åt mig och jag fattade ungefär vad han menade.Han hade sagt i bilen att det kanske skulle bli så att det va en massa fans dit vi skulle, så han hade med sig peruker och solglasögon så att vi kunde ha det ifall att. jag fick en påse som det troligen va en peruk och solglasögon i. Jag gick in på damernas medan han gick in på herrarnas. Jag tog på mig Peruken solglasögonen och en hoodie som också låg där. När jag kom ut såg jag Louis som hade på sig nästan samma. Jag gick fram till honom och han frågade:

- What are you wanna do now?

- I wanna win something! sa jag.

- Then we go over to the candy castors and competitions, sa han då.

Vi gick dit och jag drog honom till en där man kunde vinna jättestora godisar.

- I take the flat 15 to 20, sa jag till hon som stod där och gav henne pengarna.

Hon snurrade hjulet när det hade kommit några fler och den stannade på 17.

- Ah! I WON! sa jag och hoppade runt. 

Hon som stod i disken gav mig en jättestor chokladkaka och vi gick vidare med den bärandes mellan oss.

- Okey, now it's myturn to win something! sa Louis och gick mot ett stånd där man skulle få ner så många burkar som möjligt för att få ett gosedjur.

- Wich one do you want? frågade han.

- That one, sa jag och pekade på en stor nalle.

- How can I win that? frågade han den som stod i båset.

- Throw this balls and try to take down all cans, svarade hon i båset och tog fram tre bollar.

- I can do that, sa han och kastade bollarna, på andra kastet hade han fått ner alla.

Tjejen i båset tog ner björnen, gav den till honom och han gav den till mig och jag kramade honom.

- Thank you! But I think we have to go to the car now, I can't carrie all of this! sa jag.

- I'll help you carrie it to the car, sa han och tog chokladen.

//CupCakeKatti. Förlåt för att det inte hände typ nånting i det här inlägget!

Hänt innan: 

-That leave us here, sa Katarina.

-Yeah, do you wanna borrow something to sleep in?? sa jag.

- That would be good, yes, svarade Katarina

hon fick låna en aldelles för stor vit t-shirt och gick sen gick hon in och bytte om och tog bort sminket.

Hon verkade väldigt trött så jag och Harry bäddade åt henne.

-Thank you guys, sa hon halvsovande sen ramlade hon ner i sängen och somnade direkt.

När hon verkligen sov sa Harry:

- I understand why you like her so much.

- What? sa jag.

- Yeah, it's kind of obvious, svarade han och tillade sen: But I don't think she has noticed it yet. 

jag suckade, lade mig på madrassen bredvid hennes och somnade.

                                               Louis perspektiv:

Jag vaknade mitt i natten av att jag hörde ett mumlande ljud. Jag kollade mig yrvaket om och kollade om någon annan hade vaknat. Jag såg att Harry också hade satt sig upp och letade efter källan till ljudet. Vi såg att Katarina inte hade vaknat och tänkte att det va därifrån mumlandet kom, våra tankar bekräftades när vi hörde mumlandet från henne igen. Vi bestämde oss för att strunta i det och fortsatte sova. När vi vaknade va klockan nio och många av dem andra va redan uppe. Jag gick yrvaket upp och märkte att Katarina inte hade gått upp. Jag lät henne sova och gick upp och gjorde i ordning frukost. 

-Where's Katarina? undrade Ida.

- Sleeping, sa jag och skrattade lite.

- Wierd, she usally wakes up first, sa Ida.

                                                 Kl. 14.00 Katarinas perspektiv:

-Katarina? Are you awake? frågade Ida som stod precis framför mitt ansikte med alla killarna bakom sig.

-Yes, now I am! sa jag halvsurt, let me sleep! it's middle of the night! 

-No, it's middle of the day! skrattade Liam. 

- I don't care, sa jag och drog täcket över huvudet. 

Jag kände hur det försvann igen och hur någon lyfte upp  mig och bar mig nånstans. Jag orkade inte bry mig. När jag kände hur jag landade på soffan somnade jag igen. Det varade dock inte så länge eftersom att alla hade hoppat på mig och börjat kittla mig. Jag hade automatiskt börjat sparka och vifta med händerna och sa: "stop it! I'm tired!" mellan skratten. 

- It dose'nt look like that! With all that power you get when you hit us! Skrattade Louis.

dem slutade kittla mig och jag somnade igen.

- Back off guys, I'm gonna try something. hörde jag lite dovt att Louis sa.

Jag kände hur han tog upp mig och sen började snurra mig bakom hans nacke. Jag började skratta hejdlöst men han bara fortsatte. Jag tänkte på hur mycket jag gillade honom... Han är så rolig! Till slut satte han ner mig.

- Never do that again! sa jag lite surt.

- I thought you were laughing, sa Louis.

- Not that, wake me up! Svarade jag.

- Or what? frågade Niall.

- Or this, sa jag och tog upp alla kuddar jag kunde få tag på och började slå dem. 

- Ouch! Ou! Stop it! skrek alla. 

- Never! sa jag.

Louis hade börjat ta upp en kudde och slog till mig så att jag ramlade ner i soffan och hoppade sen ner i den själv. 

- so, now, you need breakfast, sa han. 

- I'm not hungry, sa jag som hade lagt mig ner i hans knä.

- Yes you are! I can hear your stomich! sa han skrattandes.

- I'm to tired! sa jag.

- I can do it for you, sa han då.

- No, you're my pillow right now! you can't go! sa jag och tittade upp på honom. 

Han tittade hopplöst på dem andra och dem sa:

- We can make it for you.

-Okay, sa jag utan att släppa Louis ögon med blicken.

                                               Louis perspektiv:

Hon va så söt där hon låg med huvudet mot mitt bröst. Jag märkte att hon inte sov så jag tog tillfället i akt och frågade: "do you wanna go out with me?" 

- I've waited for you to ask me that since the first time I saw you! svarde jag överlycklig och kramade honom. 

Han kramade mig tillbaka. 

- when was the first time you saw me? frågade jag

- On youtube last year when one of my friends showed me. svarade hon

Precis då kom dem andra ut med frukost åt henne.

Dem hade med sig en massa, troligen också våran lunch. 

Hon fick ett glas juice, en skink- och ostmacka, en kopp varm choklad med marshmallows och grädde i. Hon tackade dem och började sen äta. Vi började äta vår lunch också... men eftersom vi va klara långt före henne så föreslog jag att vi skulle se på en film. Hon tyckte nog det va lite pinsamt när de satt och kollade på henne. Vi satte på Harry Potter 4.

Eftersom hon gråter ganska lätt så grät hon när Cedric Diggory dödades. 

De andra märkte det och retades lite på skoj genom att säga saker som:

"Do you like Edward Cullen Katarina?" Då kastade hon en kudde på dem och skyddade sg snabbt med händerna eftersom hon visste att dem skulle kasta tillbaka. Jag pillade i hennes hår och när jag kom fram till hennes panna hoppade jag till och drog bort min hand snabbt. 

- I think I just burned my hand on your pan, sa jag till henne. 

Dem andra pausade filmen och kom fram till henne, dem kände på hennes panna och alla sa något i stil med: 

"Wow, I think you've got a fever" eller något sånt. 

- I hate to get sick! sa jag halvnere. 

- Yeah, who does'nt? But as lucky as you are you have the six best buttlers in the world here to serve you! sa Louis med skämtröst. 

- Does that mean that you allow me to sleep? frågade hon trevande.

- yes, it does, svarade Ida.

Men hon hade redan somnat på mig.

                                             16.20 PM: Katarinas perspektiv:

När jag vaknade kände jag mig mycket bättre, men jag kände mig fortfarande febrig. Louis satt bredvid mig. 

- How are you feeling? frågade han när han märkte att jag va vaken.

- Much better, sa jag med ett leende på läpparna. 

- haha, I hoped for that, sa han. 

- Yeah! you can't imagine how irritating it has been to hear "I hope that she'll be better soon" all the time! sa Harry som va i köket precis berdvid. 

I just det ögonblicket förstod jag hur bra vänner vi hade blivit på bara någon dag. 

-Help me up, sa jag till Louis.

Han lyfte upp mig och jag kramade honom. 

Jag gick till min telefon och kollade på min twitter och facebook. Jag gick till soffan utan att slita blicken från mobilen. när jag gick in på min twitter märkte jag något konstigt,jag hade typ 1000 nya följare. Och massa inlägg t.ex som: I hope the guys are taking good care of you now that you're sick! och massa sånt. Jag visade Louis och han började skratta. 

- I see someone have told the fans about you! sa han och kollade på mig.

- eh, I just hope that it won't disturb me when I'm shoping and that, sa jag tveksamt.

-Trust me, it will, sa Niall som hade kommit in i rummet. 

- Oh, no! but I have to get something to have on our date! sa jag i hopplöst tonfall.

                                             På stan nästa dag: Katarinas perspektiv

Jag hade tagit med Ida eftersom hon är min bästa vän.

- Vad tycks om den här? frågade jag Ida medan jag tog ut en blå ganska kort klänning ur ett ställ. 

- Han kommer älska den, sa Ida då.

- Det säger du om alla ju! sa jag.

- Det är för att det är så, svarade hon medan jag kollade vidare. Helt plötsligt kom en tjej fram till mig och frågade:"You're that girl that friend with 1D are'nt you?"

- eh, yeah, svarade jag lite chockat. 

- Are they nice? frågade hon.

-Absolutley, svarade jag fortfarande lite chockad. 

- Are you dating someone in the band? frågade hon sen.

Jag fick stora ögon och sa sen snabbt:

- Oh, no, no, no.

- yes, you are! you're dating Louis! Aren't  you?  frågade hon uppspelt. " and you are buyng a dress to one of your dates now!" fortsatte hon. 

- eh, det va det ända jag kunde säga.

- I'll go now! sa hon.

Då hittade jag den perfekta klänningen. Den va som ett vitt linne överst, ett svart resorband vid midjan och rosa kjol med vita prickar. 

- Den här tar jag! sa jag. 

                                                Några dagar senare: Louis perspektiv

Katarina hade blivit frisk och åkt till deras hur några dagar tidigare, nu kollade jag twitter, och överallt stod det saker som: Louis has a new girlfriend! She's really cute! eller "I'm jeallous, but I hope Louis and his new girlfriend will be happy together!" Jag ringde till Katarina. 

-Hi, sa hon.

-Hi, have you looked at you're twitter page? frågade jag.

-No, what? 

- Do that! svarade jag.

- Okey, svarade hon. Jag hörde hur hon vart tyst och sen bara sa hon:

-Wow, I've got like 200.000 new fallowers! This is wierd! But your fans is adorable! 

- Yeah! See yah tomorrow! bye! sa jag.

-Bye! sa hon.

Jag kunde inte fatta det, vi hade inte ens haft våran första dejt, och fansen trodde redan att vi va ett par! 

Men imorgon, så va vår första dejt, och jag hoppades att det skulle gå bra!

//CupCakeKatti!

Heej, jag kommer inte på nåt bra namn, så jag kallar novellen bara Novellen. 

Hänt tidigare:

-Should we help you to get her  back to your house? frågade Louis.

-Thank you, yes, svarade jag. 

Vi hjälptes åt att bära henne till deras bil och sen fick vi skjuts hem. 

När vi va hemma vaknade Katta och undrade vad som hade hänt, jag berättade allt och hon begravde huvudet i händerna. 

- Jag är en sån IDIOT! nästan skrek-grät hon.

- Nej då, jag tror att dem tyckte du va söt, sa Ida med ett tröstande leende på läpparna. 

- Dessutom ska vi ju till dem ikväll. sa hon sen.

                                Den kvällen: Idas perspektiv

-KATTA! VI SKA VARA PÅ MILKSHAKE CITY OM 20 MINUTER! Ropade jag till Katta som sprang runt i huset och provade typ 1000 olika kläder! Och sminkade sig! Och va nära att svimma några gånger igen av nervositet och utmattning.

-JAG KOMMER! ropade hon och kom springande ut i hallen iklädd ett par snygga jeans en tröja som va typ uppklippt på ärmarna. 

Jag hade på mig en söt kjol, ett linne och sneakers.

- Ska vi gå då? frågade jag.

- Aa, jag ska bara ta på mig skor.

Hon tog på sig ett par converseklackar och en söt jacka. 

Vi gick dit och såg att Harry redan hade kommit och sprang och satte oss i bilen.

- Hi guys, we're going to mine and Louis' place, the other guys are already there and doing it nice.

- Okey, I'll try not to faint this time! sa Katarina.

- Good, 'cause you won't be able to watch the movie if you're unconscious, sa Harry.

Jag kunde se på hennes min att hon skrek inuti sig själv, men hon lyckades gömma det ganska bra.

                                             Louis perspektiv

- Okey, now we're almost done with the pillows, sa Liam

- No, there's one left, sa Zayn.

- Not necessarily, sa jag och kastade den på Liam.

- Oh, you will regret that, svarade Liam och kastade tillbaka den.

Vi va mitt inne i kuddkriget när vi hörde någon som ropade:

-Pillow fight! det va Katarina.

Hon sprang ut till oss tog en kudde och slog till för fullt. Hon va riktigt duktig på det. Men när hon slog till mig, oh, då!

-Oh, you gonna regret that! skrek jag till henne! Jag hoppade på henne och kittlade henne. Hon skrattade och hon försökte vända sig och kura sig, men jag va starkare och började vända upp henne. Hennes skratt va fantastiskt!

Hon började sparkas och slåss för att komma loss. Hon lyckades komma loss i några sekunder och sprang iväg. Jag va snabbare än henne och kramade henne bakifrån, jag bar henne tillbaks henne och la henne i soffan. 

-so wich movie are we going to se? frågade Ida.

- DISNEY! ropade Liam. 

- YEY! ropade Ida tillbaka. 

- NO! ropade alla vi andra.

- Titanic, sa Harry. 

- NO! Skrek jag jättehögt!

- Wow, why not? frågade Zayn. som fortfarande höll för öronen.

- I don't like sad movies,  nästan pep jag.

-What did you say? frågade Niall.

- I don't like sad movies, sa jag igen lite högre.

-What? sa alla nu.

-I DON'T LIKE SAD MOVIES! OKEY? sa jag mycket högre. 

- But, we're here, we can protect you, sa jag. Jag kände mig lite fånig, men hon verkade inte tycka det.

                                                        Katarinas perspektiv

Det va i slutet av filmen, jag satt och kramade Louis. Utan att jag tänkte på det hade jag dränkt hans tröja i tårar. 

Jag såg att Ida också grät, hon satt lutad mot Liam. Dem pratade säkert om att det skulle blivit mycket bästtre om vi hade sett på en disney-film. När den va slut fortsatte jag gråta och killarna skrattade åt mig och Ida. 

- it's not funny! sa jag halvsurt åt dem.

- Okey, but does every swedish girl cry this much? frågade Louis och kollade på sin tröja. 

- I don't know, but I never wanna see this movie again! sa Ida.

- Then we should see a Happy-ending movie! sa Liam. Och alla fattade vad han menade;

Disney.

- I can accept that, if we don't see the lion king! sa jag.

- that's not sad, sa Liam som säkert hade sett den hundra gånger.

- What!? Have you even seen it? 

- Katarina, kom igen! Den är bara lite sorglig, och vill du inte få gråta lite mer på krambjörnens axel?? sa hon med retande röst. Vi hade gett dem kodnamn... Niall va blondinen, Zayn va frisyren, Harry va krullen, Liam va Nalle Puh och Louis va krambjörnen. 

- Åh, kom igen! svarade jag och slog till henne med min kudde. 

- ehm, we're not sure, but I don't think that we ever gonna understand what you're saying! sa Niall. 

Ida gav mig en blick som sa: "eller kan dem". Jag gav henne en menande blick och skakade på huvudet.

- You could go in to google translate, sa Ida och jag hoppade på henne och slog henne med en kudde samtidigt som jag kittlade henne. 

-Good idea, sa Louis med ett retande leende på läpparna eftersom han fattade att jag inte ville det.

-Harry look what krembjernon means! sa han

-Okey, sa han med ett skratt på läpparna och tog upp sin mobil, eftersom ingen annan hade sin nära. Jag hoppade upp snodde den och skyndade iväg till toan där jag låste och bytte kod som låste upp den. 

Sen gick jag ut och gav tillbaka den till Harry som stod utanför och försökte få upp låset. 

-What have you done with it? frågade Harry. 

- I just changed code, svarade som att det skulle vara självklart.

- Oh, come on! Sa Louis som stod precis bakom. 

- I'll say it if you promise to not go in to google translate! sa jag helt nonchalant.

- Okey, but I wanna know what it means! sa Louis.

- I'm not telling you! svarade jag.

- Okey, we won't go in to translate! lovade Harry.

-Okey, it's 4837, sa jag.

- Okey, sa Louis som hoppade på mig och började kittla mig. 

- What have I done now? frågade jag mellan skratten.

- Tell me what it means! ropade han åt mig.

- Never! skrek jag som om jag va med i en skräckfilm och blev utfrågad av skurken.

- Hey guys! We're starting the movie now! hörde jag Liam.

- Wich film? frågade Harry.

- Robin Hood! Hörde jag Idas glada stämma säga.

- Okey! I'll tell you Loui! Just get of me! Sa jag.

- Yey! sa han som ett litet barn på julafton.

- It means boobear! sa jag.

Han verkade förstå lite av det vi hade sagt då och började skratta.

                                                  Liams perspektiv:

-Can't we see Robin Hood? frågade Ida.

-Yey! sa jag.

Vi övertalade dem andra och ropade sen det åt Harry, Louis och Katarina som fortfarande va ute och vi hörde hur Louis kittlade Katarina. 

När dem kom in såg Katarina lite låtsassur ut och Louis skrattade så att han vek sig. 

-You guys wanna know what krambjern means? frågade Louis skrattande och den här gången va det Katarina som hoppade på Louis och höll för hans mun. Jag och Ida kollade på varandra, vi tänkte båda samma sak; dem passar perfekt tillsammans. Resten av kvällen va dem tillsammans hela tiden. Och jag och Ida satt och hade jätteroligt till filmen. 

När vi väl kollade på klockan vart jag riktiggt chockad, men jag tror att Katarina vart mest chockad om man ska utgå från hennes min. 

- Ehm, guys, I think we have to go home now! it's 2 AM! sa Ida. 

- WHAT? nästan skrek jag. You know that I must get to sleep, I get really mad otherwise! 

- You can sleep here, sa Louis. 

- Okey, sa vi.

Vi tog fram madrasser och hlet plötsligt ropade Niall: "I'll take Louis' bed!" 

-Me to! ropade Zayn.

- I take Harry's bed! He's got a tv there so I can watch at Disney all Night!

- I come with you then! ropade Ida då.

                                               Louis perspektiv:

-That leave us here, sa Katarina.

-Yeah, do you wanna borrow something to sleep in?? sa jag.

- That would be good, yes, svarade Katarina

hon fick låna en aldelles för stor vit t-shirt och gick sen gick hon in och bytte om och tog bort sminket.

Hon verkade väldigt trött så jag och Harry bäddade åt henne.

-Thank you guys, sa hon halvsovande sen ramlade hon ner i sängen och somnade direkt.

När hon verkligen sov sa Harry:

- I understand why you like her so much.

- What? sa jag.

- Yeah, it's kind of obvius, svarade han och tillade sen: But I don't think she has noticed it yet. 

jag suckade, lade mig på madrassen bredvid hennes och somnade.

//CupCakeKatti

Hej! Innan jag börjar så tänkte jag berätta lite om huvudrollerna: det handlar om två tjejer, Katarina och Ida. Katarina har brunt hår med naturligt blonda slingor, hon är lite kurvig, bruna ögon och hon älskar One Direction. Ida är blond, lång, smal och gillar One direction, men hon älskar dem inte. Båda är 17 år.

                                                 Katarinas perspektiv:

- Ska vi gå och bädda min madrass? frågade Ida.

Hon hade helt väckt mig ur mina tankar på One Direction.

- eh, aa, svarade jag lite halvt där.

Ida skulle sova över hos mig. Vi gick och bäddade hennes säng. När vi kom ner igen fortsatte jag va på fb och hon läste en bok.

Helt plötsligt gav jag ifrån mig ett pipigt:

-aah!

Ida undrade va det va och tittade frågande på mig.

-One Direction ska ha en turné, skivsignering och massa sånt i Stor Britannien! sa jag.

-Okej, kul, sa Ida och fortsatte i boken.

-Jamen, Ida har inte du alltid velat åka till London?? frågade jag lite trevande.

- Joo, men om vi ska åka på det där måste vi fråga våra föräldrar först! sa hon.

-Då gör vi det då! Vi frågade våra föräldrar och efter tillräckligt mycket tjat och övertalning så fick vi åka.

                    Två veckor senare under sommarlovet: Idas perspektiv.

- Jag kan inte fatta att vi ska åka till England idag! Katarina hoppade runt i rummet som en galning.

- Jag vet, men om du inte fortsätter packa så missar vi planet, vi åker om en halvtimme. svarade jag.

Jag började packa. Vi skulle åka utan våra föräldrar men vi hade "hyrt" typ ett hus och det va redan inrett precis som vi ville ha det eftersom vi hade åkt dit några veckor innan på en långhelg och gjort i ordning det. 

                          På planet: Katarinas perspektiv.

Jag lyssnade på One direction-musik och somnade, jag vaknade senare av att Ida väckte mig.

-Vi är snart framme! vakna nu! sa hon.

-Never wake a sleeping beuty! sa jag lite halvsurt, men hon fattade att jag skojade.

                                Idas perspektiv.

När vi kom ut ur planet hämtade vi våra väskor och gick ut för att ta en taxi till huset. När vi kom in vart vi båda stumma, det här va bättre än vad vi kom ihåg det. Katarina (som är den tjejiga av oss) började springa runt och "skrika" av glädje i hela huset. 

- Kom nu, vi måste packa upp våra väskor!

- Woho! Jag kommer! hörde jag henne ropa från någonstans i huset.

                På skivsigneringen: Katarinas perspektiv.

Det va inte som jag hade trottt, jag visste såklart att det skulle vara många fans där, men vi blev nertrampade och massa sånt när en massa fans sprang och försökte träffa killarna. Jag skulle precis säga något till Ida när jag blev uppdragen på fötter av någon, när jag såg vem det va va det en tjej som också verkade vara directioner.

-Hi, are you okey? frågade hon.

-Yeah, thank you! svarade Ida.

- It was nothing, sa hon då.

- I'm glad I could help you, but I have to go now, sa tjejen.

- Jag vet inte riktigt, men jag tror att allt det här inte är värt det! sa jag.

-Äntligen fattar du det! sa Ida med ett ansiktsuttryck som sa: "jag har tyckt det hela tiden!" 

- Ska vi gå till milkshake city? frågade jag.

- Visst... sa Ida.

                                                    På milkshake city: 

-Two coclate, sa Ida när vi skulle beställa.

Vi va klara ganska snabbt, men när vi va på väg hem så kom jag på att jag hade glömt min mobil där. Vi gick tillbaka för att hämta den, men den va inte där. Jag fick låna Idas mobil och ringde den.

- Hi, this is Louis talking, sa en kill-röst i telefonen.

- Hi, i'm Katarina, I think you've got my phone. 

- Oh, yeah, I found it at milkshake city and thougt that you would call and ask for it. svarade rösten.

Vi bestämde att vi skulle träffas på milkshake city imorgon (eftersom det va så sent nu) och att han skulle ta med

mobilen.

                                        Louis perspektiv:

-Wow, that was hilarious! sa Harry efter signeringen.

- Yeah, but Iäm hungry! Can we go to Nando's? frågade Niall.

- No I wanna go to milkshake city! svarade jag.

Vi gick til milkshake city efter att jag och dem andra killarna hade övertalat Niall.

Vi beställde våra milkshakes och satte oss på vår vanliga plats, men det va något där, en mobil va på golvet. Jag tog upp den, det va en iPhone4s. Jag tryckte på knappen och upp kom en bild på två tjejer, den ena va blond, hade blåa ögon och log. Den andra hade brunt hår, fräknar, bruna ögon och räckte ut tungan mot den andra tjejen. Jag försökte låsa upp telefonen och till sist gick det. Jag hade aldrig sett en så vacker tjej som den brunhåriga. Jag kollade på bilder och till sist så märkte killarna att jag hade hittat något.

- What are you doing? frågade Liam. 

- I found this phone, mumlade jag medan jag inte slet blicken från den.

Harry som satt bredvid mig kollade på telefonen och eftersom jag hade uppe alla bilder nu så såg Harry henne. 

-Wow, she's cute, sa han.

-yeah, is'nt she, sa jag utan att tänka riktigt. 

Men han hade rätt, och hon och den blonda tjejen verkade vara riktigt bra kompisar, jag visste inte vems telefon det va, men jag hoppades att dem skulle leta efter den så att jag fick träffa dem. Det va en massa roliga bilder på dem och jag stannade på en där den brunhåriga sover. Det måste varit den blonda tjejen som tagit den som på skämt. Sen bläddrade jag vidare och skrattade åt en där båda gjorde duckface.

- I don't really think that it is okey that you looking around in someone that you don't even know's phone! sa Liam. 

- But look at this one! skrattade jag och vände telefonen mot dem. Alla började skratta. 

-Are everyone done? frågade Zayn som fortfarnade skrattade.

- Yeah, I think so, sa jag. 

Vi gick och när vi va hemma ringde det i telefonen (den jag hade hittat).

Det va en tjej som hette Katarina, och det va hennes telefon. Vi bestämde oss för att träffas på milkshake city imorgon kl.12.30. 

                                 Nästa dag: Idas perspektiv

- Ska vi gå då? frågade jag Katta eftersom hon hade varit på badrummet och sminkat sig.

- Aa, kom nu, sa hon.

-Jag fattar fortfarande inte varför du behöver sminka dig! Du är den vackraste jag känner! sa jag.

- Ja, men du känner mig, så du bryr dig inte så mycket om hur jag ser ut, det är meningen att du ska säga så! svarade hon då. Och det framgick igen vilket dåligt självförtroende hon hade, jag försökte hjälpa henne med att få bort hennes dåliga självkänsla, men det va svårt. 

                                     Milkshake city: Louis perspektiv

Vi kom dit lite tidigt så vi satte oss vid bordet som vi hade bestämt och bestälde milkshakes. Jag hade kommit dit med dem andra i bandet. Helt plötsligt kom dem in, vi hade på oss hoodies och solglasögon så att inga fans skulle komma dit och känna igen oss. Vi vinkade åt dem så att dem skulle fatta att det va vi som hade mobilen. De satte sig hos oss och vi presenterade oss efter att dem hade presenterat sig. Jag gav den brunhåriga som tydligen hette Katarina, sin mobil. Och hon såg ut att tänka.

                                     Milkshake city: Idas perspektiv

Vi kom in och kollade oss runt för att se om vi kunde hitta någon som troligen väntade på oss. Helt plötsligt började några killar i hoodies och solglasögon vinka till oss. Vi gick dit och presenterade oss. Vi satte oss och jag fick min mobil. 

-But, what's your names? frågade Katarina helt plötsligt.

-I'm Louis, this is Harry, Liam, Zayn and Niall. sa Louis.

Katarina tänkte, det va inte så troligt, men va det här killarna från One Direction? Deras röster lät precis som dem. Dem verkade fatta vad hon tänkte och tog av sig solglasögonen lite. 

Hon kunde inte fatta det, det va dem! Hon fick anstänga sig till 110% för att inte fangirla och bara stirrade på dem. 

- Ida, kan du hålla mig så att jag inte svimmar och ramlar ner på golvet? viskade hon till mig som satt bredvid henne.

Jag började krama henne.

-Hey, what was that? frågade Louis och såg ut precis som de andra killarna; ett frågetecken.

- She's a huge fan! sa jag eftersom att hon inte kunde prata för att jag nästan hade svimmat. 

- Yeah, we get that, började Liam.

- But she did'nt talk english, fortsatte Niall.

- Oh, you meen that, we're from Sweden, we came here for a few days ago. We have like a house here and  when she heard that you was going to some conserts here, she wanted to go. And 'cause I am her best friend I could'nt say no when she asked me to go with her, förklarade jag. 

-Aha, sa alla killarna i kör.

-well, do you to wanna come with us home? we're gonna have a movie night, tonight! sa Louis. 

- I would love to, and I know that she would to! svarade jag,

- Okey, then we can come get you two here at 6 PM. sa Harry.

- That sounds great. sa jag igen. 

- Yeah, we have to go now, sa Zayn.

-Should we help you to get her  back to your house? frågade Louis.

-Thank you, yes, svarade jag. 

Vi hjälptes åt att bära henne till deras bil och sen fick vi skjuts hem. 

När vi va hemma vaknade Katta och undrade vad som hade hänt, jag berättade allt och hon begravde huvudet i händerna. 

- Jag är en sån IDIOT! nästan skrek-grät hon.

- Nej då, jag tror att dem tyckte du va söt, sa Ida med ett tröstande leende på läpparna. 

- Dessutom ska vi ju till dem ikväll. sa hon sen.

//CupCakeKatti. Hoppas ni gillar den! Det kommer mer sen!